våran solstråle

det finns ju så mycket att skriva om dig Malin.
Vet inte riktigt vart jag ska börja, skulle ju kunna sitta här hela dagen och skriva.

Har så många roliga minnen med dig. Malin var en tjej som man aldrig (nästan aldrig) hade tråkigt med. Hon var alltid glad. Hittade alltid på massa bus som man gjorde med henne. T ex när vi eldade upp jeanettes tröja bakom UD. haha, gud va arg hon blev. Och som vanligt skyllde du ju allt på mig :)
Gud va jag saknar ditt skratt, dina bus och allt med dig. Saknar faktiskt att sitta vid erat köksbord och du slår ägg i pannan på mig, haha du var jämt så busig. Saknar dina glada ögon och hela du som bara spred gjädje :)





Jag vet att vi kommer ses en vacker dag, vänta bara på mig <3
lisen

Sara

Jag lärde känna Sara under 2003. Av en slump hittade jag ett brev hon hade skickat till oss där hon sökte sin favorithäst Nonis mamma. Eftersom Sara var lika gammal som mig, svarade jag och skickade några bilder. Det var starten till ett halvår av brevväxlande innan hon slutligen bestämde att hon skulle komma och hälsa på.
Sara tyckte att vår gård var vacker, men det var ju för Lady hon hade kommit. Hon sa att hon till en början hade trott att Noni mest var lik sin pappa med tanke på utseendet, men när hon väl hade träffat Lady, ångrade hon sig och sa att alla tänkbara drag förutom sin vackra färg, hade Noni ärvt från sin mamma, inte minst de djupa ögonen som plirrade av bus. Vid ett tillfälle red jag och Sara iväg för att bada i en sjö med hästarna. Det var rätt långt dit så när vi väl kommer fram, är vi sugna på att bara hoppa i. Men plötsligt inser vi att hästen som jag red hade slitit sig från det träd vi hade bundit dem i. Lady blir då så galen av rädsla för att bli lämnad själv att hon också sliter sig och lämnar oss i full kareta. haha Sara o jag har inget annat väl än att till en början försöka springa ifatt innan vi övergår till att bara följa efter hästen. Efter ett tag får vi tag på Lady med lite hjälp från folk runt omkring som tyckte det hela var mycket lustigt(!)
I ett av breven som vi växlade strax innan hon kom hit, bestämde vi att vi skulle byta presenter när Sara skulle komma. Det glömde jag helt bort och sa detta en kväll när vi var ute och gick. Sara lugnade mig med att skratta bort allt. Hon log o sa " ingen fara, att få komma hit var den bästa födelsedagspresenten jag kunde få"
informationen som nådde mig om olyckan var lite av en chock. jag minns sara som en målmedveten och glad person som visste vad hon ville. hon talade ofta om sina drömmar i livet när vi hördes av, vad hon ville bli o vad som skulle hända sen. o hennes kärlek till hästarna gick inte att ta miste på, speciellt inte till zquasch. haha jag kom ihåg när han typ blev hennes sommarhäst, vad lycklig hon blev. o hur arg hon blev när det pratades om att han kanske skulle börja gå på lektionerna.
ibland kan man undra varför dessa människor, som som älskar livet som mest, är de som slits ifrån oss?
vila i största frid vännen /Johanna

Första mötet mellan Sara å Malin...

kommer så väl ihåg när jag började gå på öppna förskolan med Sara å Sanna..Där gick även Marika med Pau å Malin. Sara var inte intresserad av att leka med andra barn hon, nej hon skulle bära på Malin, hon skulle ha Malin att sitta i sitt knä å Malin vart vansinning på Sara men inte brydde sej Sara om dä inte utan hon fortsatte att konka omkring på en skrikande Malin..Fy va jag skämdes..Sen dess har våra familjer hängt ihop till å från i alla år...vi har semestrat å åkt på dagsturer tillsammans. Å ödet vill tyvärr oss lika illa...att mista ett barn vill jag ingen ska behöva göra..Men jag vet att Sara är med oss här ute i Knutsbol å vi kommer att mötas igen det är jag helt säker på.///Mamma

Malin o Sara

Jätte gulligt Sofia verkligen att du gjort en sån fin sida, skönt för många att skriva av sig..
Vet inte vart jag ska börja för om jag ska berätta minnen som jag haft tillsammans med både Malin och Sara kan jag nog sitta och skriva i evigheter..
Kommer ihåg när vi var små och gick på någon sorts "gympa" eller Sara gick mest runt och bärde på Malin och jag var skit sur, hon var ju bara min lillasyster tyckte jag.. Ända sen dess har vi känt varandra fam bäckström o tiainen =)
Sara o jag var bästa kompisar när vi var små, eller ja till o från hela tiden som man höll på o bytte bästisar, hehe.. Jag kommer ihåg att ja var jätte avundsjuk på henne när vi skulle "leka" en sommardag och hon kom i en vit klänning så var ju tvungen o springa hem och byta ja med o så började de väl? tävlingen alltså vem som var bäst på vad.. vem som hann börja på ridskola först, eller vem som var snabbast ner från skogsstigen, eller vem som gled på isen längst.. eller vem som kunde klättre högst i ett träd..
O Malin, vad har vi inte gjort tillsammans? Det finns så himla mycket som är värt att berätta men ett av de senaste minnet jag har med dig var när Du, jag, Dennis o Mulle åkte pulka bakom Mulles bil här i ängebäck och du o ja satt i pulkan och du ramlar av o drar med dig mig så ja knäcker hela ljumsken.. o så skadeglad som du var så mådde ju du hur bra som helst av de.. Jag är så jävla glad iallafall att Du o Ja Malin hade gemensamma kompisar o att vi umgicks ihop, det finns så mycket vi kan dela med varandra.. Minnen men ni två skulle ju varit här nu med oss och prata minnen.. Men som mamma skrev, ni har bara gått i förväg och jag är säker på att det finns en anledning till det.. Ni vet att vi kommer träffas igen annars hade ni aldrig gått utan oss <3 / Malins storasyster

maaolin..

Snällt att ja fick skriva av mig här lite.. Vet inte riktigt hur man skriver på sånna här bloggar men försöker så gott ja kan..
Det har gått ett par månader nu och jag kan berätta våra minnen som om allt hände under en dag igår, men de skulle bli för långt..

Kommer ihåg första gången vi träffades och Malin skulle gå med mig till bussen det hade just varit halt och så hade det kommit lite snö. när vi va nedanför deras backe så halkade jag på en isfläck som va gömnd under snön och landa på rygg,så kom Malin o sa skrattande, kom nu bambi o hjälpte mig upp...
En vintermorgon när malin skulle ut och röka så tog jag Paulinas pyjamas byxor och en t-shirt och så tog ja med alice ut o busade i snön sen trasslade tokhunden in mig i kopplet och slet omkull mig, så kollade jag om någon såg då skrattade malin och marika stog i fönstret o skrattade.. Saknar ditt skratt, dina knarrande steg ner för trapporna, när du va så glad jämt, nästan jämt iallafall kommer ihåg när malin jag mulle och ellen skulle åka pulka vid bruketskolan? så skulle mulle..vi säger klättra upp på ett hus.. så lossnar en bräda och som flyger rakt i ansiktet på mig och alla skrattar.. Saknar Alla stunder med dig malin!

/Dennis Kohlscheen Miss you

malin

saknar dej malin, vill bara att du ska komma tillbaka, det går inte att beskriva hur mkt jag saknar dej! dina konstiga idéer o när vi bråka låg du o skratta o jag dyng tjöt. När vi blev osams och du kastade en hårborste i huvet på mej o jag gick upp på mitt rum o kollade i en spegel o hade blod över allt o gick ner o såg på dej att du blev rädd fast du sa att de va rätt åt mej.. våra uteritter när vi rejsade på väg mot gräsmossen o hästarna drog o vi fick inte stopp på dom o vi skratta dyng mkt.. kommer aldrig glömma allt vi gjorde tillsammans. Drömmer om dej 1 gång i veckan typ o varje gång sitter vi i ditt rum o jag frågar dej varför du gjorde så, så svarar du jämt att du bara skulle testa o se vad som hände o sen att de inte gick o ta bort de för du inte fick nån luft. jag hoppas du har de bra där du är<3 Ta hand om varandra du o sara så ses vi snart igen! jagälskardejälskadesyster

Sara! <3

Saara , gud vad jag saknar dig ! det är hur länge som helst sen jag fick se dig i ögonen ! jag har haft drömmar om dig när du står framför mig och säger ; jag är tillbaka. jag har vaknat med tårar i ögonen! det är nästan som igår ! det är tomt här utan dig lilla vännen <3 önskade bara att du kunde komma tillbaka! jag vill se dina fina ögon och ditt fina leende igen! hoppas bara att du har det bra där vart du är nu! <3 vila i frid vännen ! <3 Ina Fager

I BELIEVE...

Jag satt och kollade på idol 2005 igår, satt och kollade på alla uppträdanden Agnes gjorde då. Jag ser verkligen bara Sara framför mig. Så fort jag hör Agnes kommer Sara fram framför ögonlocken. Vilka tider det var då. När vi gjorde våran egna idol 2004 alla i knutsbol, kommer ni ihåg det? Sara var Stina med 20 lager brunkräm i ansiktet, jag var Daniel med en orange sprayad clownperuk och Sofia Lindberg var Darin med ståltråd i munnen. Vilka tider!

Men året 2005 var speciellt, året då Agnes var med. Saras stora idol, och även min. Kommer ihåg hur vi kollade på hennes uppträdanden och allt annat extramaterial som fanns om och om igen. Och hur vi röstade för hur mycket pengar som helst på finalen för att hon skulle vinna.
När vi åkte in till Kristinehamn på Agnes skivsignering och gick totalt vilse där inne. Haha, kommer ihåg att vi alltid sjöng på Agnes låtar när vi var ute och red, inte tysta någon gång, det hördes till och med ner till stallet när vi var uppe vid fallet.
Åhh Sara, du var min bästa vän, och du är fortfarande. Du var som en syster, tvillingsyster. Jag såg upp till dig, du var en sådan bra och fin människa. Hela du var gjord av godhet, även om du hade små hyss för dig ville du aldrig någon illa. Jag har aldrig skrattat så mycket som jag har gjort med dig. Jag har aldrig trivts så bra med någon annan. Vi kunde prata om allt, kunde göra allt tillsammas.
Det finns så fina minnen av dig och dom kommer stanna i mitt hjärta för resten av mitt liv. Jag vill att du ska finnas här, vill ha dig nära, behöver dig! Fortfarande är det nätter då jag inte kan sova alls för sorgen är så stor.
Det känns som att jag aldrig kommer bli helt hel igen, det är för stor bit som fattas. Jag undrar hur livet skulle vara om du fortfarande fanns kvar på jorden, jag vet att jag skulle vara en helt annan människa då. En mycket gladare människa.
Jag älskar dig Sara och saknar dig fruktansvärt.
Tack
Evelina

Skin som den sol du är...

Jag minns dagen som om det vore igår, bara du o jag hemma.. -Mamma! ropade du från ditt rum, lyssna på en bra låt: Du drog på volymen högt o jag lyssnade på den..Det var Skin med Ras Cricket, o den var verkligen bara så bra!! Hade aldrig hört den förut, men tyckte på en gång att den låten var "du" på nåt sätt...älskade lilla Malin..Jag vet inte varifrån jag fick styrkan att bara några veckor efteråt sitta o dikta ihop din dödsannons,,med denna låttext. Det var givet att vi när vi tog farväl utav dej, spela Skin i kyrkan...Malin Malin, va tokigt det blev..Men jag vet att vi ses ju igen, det är väntan som är så jobbig bara..för varje dag saknar vi dig mer o mer. Och det gör så ont i oss alla..Jag har ännu inte orkat att lyssna på din låt, men en dag kanske jag kan det. För den är så fin...Vår älskade solstråle, det bästa ordet att beskriva dej på..För du fick oss att skratta när du drog dina skämt, tokiga kommentarer, och dina ögon fulla av bus... vi saknar dej Malin, det är så tomt utan dej..Vi saknar dina kommentarer, brödsmulorna på bordet som du alltid lämnade kvar, dundret i trappan när du kom ner från ditt rum, Den där drottning-silvia-vinkningen som du gjorde så bra..Gud så vi skrattade när du gjorde den... Vi saknar dundret vi alltid hörde från ditt rum när Dennis o du satte igång o busade...Nu är det så otäckt tyst däruppe, Malin...men tills vi ses igen, så busa vidare malin, hitta på tokigheter o busa som aldrig förr, du, Sara o de andra, ni är säkert tillsammans o tar hand om varandra, ni ungdomar...

Du är inte borta Malin, Du har bara gått lite i förväg..

Skin, skin som den sol du är
Låt hela världen få se ditt vackra leende...
Vår älskade underbara solstråle <3

Kram Mamma

sara

Jag saknar dig med&mer varje dag.. hatar det här,
när allting känns så tuft, när jag inte vill va kvar.
jag blundar tänker på dig, hur bra allting en gång
var. finns nu bara en sorg, bara massa minnen.
ditt skartt,dina andetag, hur du kolla på mig. vill
bara säga att jag älskar dig, vill träffa dig igen. nu,
ganska snart. Jag vet inte hur jag ska säga när jag
aldrig får prata klart. jag saknar dig så, vad hade hänt
om du stanna kvar? Alla skulla va lycliga med dig här
på jorden. det finns inga ord, bara massa tårar, kan
inte beskriva känslan, nej det går bara inte. vill ha
dig vid min sida. det var ju så det skulle va. även om
jag vet.....att du är borta ur mitt liv.
Men  du va speciell, inte som alla andra va. Det va du
som fyllde mitt hjärta, det här känns inte bra!
det va med dig, då jag mådde bra... känns som jag
väntar på någt som aldrig kommer ske, att du återvänder
tillbaks,  som en lycklig dröm. jusst nu vill jag bara hålla
om dig, krama dig och allt! du var hela min värld sara..
alla gånger vi var när vi va små. jag saknar det! vet inte
vad jag ska skriva , hur ja ska utrycka mina känslor..
men det värsta är att jag inte ser dig, bara på gamla kort.
vart är du nu? Jag hoppas iaf du har det bra! för alla här
saknar dig..varför kommer du inte tillbaka snart?.........
jag älskar dig
  


Saknad!

Dagarna kommer, dagarna går,  saknaden blir bara större och större för var dag som går.  Vart är ni våra änglar?!

De som alltid hade ett fint leende på läpparna, de som alltid skratta och var glada och de som alltid hitta på bus och tokheter, var de verkligen värda att mista livet så unga?. Livet är hemskt orättvisst det vet vi alla nu som står Malin och Sara nära.

Det sägs att på andra sidan är som ett paradis, och tydligen vara Sara o Malin värda mer än det här livet, de var värda något mycket bättre, så ja hoppas ni har det underbart på andra sidan tillsammans med alla andra änglar.

Jag önskar bara att ni fanns här, så vi kunde känna glädje tillsammans och att man fick känna sig lycklig.
När man ser tillbaka, tänker man ofta på alla underbara minnen.

Ja hoppas bara att ni "lever livet" där ni är för det förtjänar ni, det är vi som är kvar går och bär på sorgen, den måste man lära sig att leva med, den försvinner aldrig i från hjärtat. Sorgen tar slut när vi alla är återförenas, ja hoppas att den dag vi alla står där tillsammans igen att allt är bra att ALLA får vara lyckliga och vara tillsammans på andra sidan.

Ni försvinner aldrig ur mitt hjärta och ur mina tankar, för där kommer ni alltid att finnas livet ut. Alla minnen och själen lever vidare menas kroppen vilar i frid.

Sara Bäckström:
En person som alltid vara glad, lycklig för det hon hade, hon hade nästan aldrig en ledsen minn på läpparna alltid pigg och framåt.
Hon var alltid hjälpsam och brydde sig, man fick alltid hjälp i livet om det var något, hon ville att alla skulle må bra. Hon ville aldrig någon illa, det fanns inget ont i den själen.  Det var hon som alltid fixa allt i stallet, alla tävlingar och hjälpte oss små med shettisarna, hon gjorde så mycket för oss alla, både vänner och familj/släkt.
Jag minns den dagen när du hade skötarridning med oss små och vi alla skulle rida ut barbacka och du red med på Zquasch o det var bara du och jag som satt kvar för alla andra ramla av i backen, du och jag vi klara oss.
Alla minnen det finns tusentals?.  Önskar bara du fanns här så vi kunde dela mer minnen med varandra.
ja skulle kunna offra vad som helst för dig, du var värd att leva, men tydligen så har du hamnat på någon mycket bättre plats. Det går inte att beskriva med ord hur mycket vi älskar dig, och saknar dig.
Jag hoppas vi ses en dag!
Du finns på en enorm plats i mitt hjärta syrran.
Du var en underbar syster, barn, barnbarn, kusin och vän du var våran solstråle i livet, nu behövs du någon annan stanns, var lika glad som du var här de behöver din glädje och kärlek.


Malin Tiainen:
Alltid en vän som alltid var glad och alltid hitta på bus, du tyckte alltid det var så kul och jävlas med mig.
Jag gilla alltid att komma upp till er och träffa dig för du var alltid så rolig och snäll mot mig.
Du ville alltid hjälpa till och brydde dig. Alla våra minnen, alla våra ridturer vart tog allt vägen?.
Nu finns dom bara kvar i tankarna och hjärtat.
Önskar du fanns här så ja hade någon att jävlas och ha roligt med. Jag minns när du alltid ville hjälpa mig med Chero när han stod hos er, du skicka sms och fråga om ja inte orka åka upp så kunde du fixa allt, alla dina sms som det stod Hej Röva o Hej Mutta-Stina. Den dag du försvann revs alla sår upp igen, allt förstördes.
Men du var värd något mycket bättre än det här livet, hoppas du är lycklig där du är.  Du är en sån fin person så du behövdes där uppe hos alla andra, du behövdes för att hjälpa de andra änglarna som du hjälpte mig.
Alla våra barndoms minnen dom kommer alltid att finnas i tankarna.
Du var en person som ja har känt i HELA mitt liv och ja önskade att ja skulle få känna dig mitt liv ut men världen är för orättvisst. 
Du kommer alltid finnas i mina tankar och hjärta. Hoppas du och Sara håller ihop nu.
Hoppas vi ses igen RÖVA!
Jag saknar dig något otroligt min vän!








Vi ses vid ljuset världens finaste änglar!


I tankarna och i hjärtat lever ni vidare hos oss alla!


"Lev livet" där ni nu är, ni behöver inte tänka på något, gör vad ni vill, ni är fri från allt nu.





Sara                                                                                Malin




Massa älskade pussar o kramar till er mina änglar!// Sofia Bäckström



Ett minne!

Har gjort en minnes blogg, för våra älskade änglar som nu lever uppe i himlen.

Ni kommer vara ett minne.

En minnes blogg för Sara Bäckström o Malin Tiainen!

Vila i frid mina änglar!




Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0